Excuse me?
Vad gör man när man inte fattar ett skit av vad de babblar om?
Ringde idag till arbetsförmedligen och berätta att jag fått extra jobb.
Då svarar hon: ja, men då ska du fortfarande vara medlem här på ams och göra uppföljningar
och sedan stämpla på a-kassan.
Jag: Men om jag inte vill stämpla då och spara de dagarna? och när går man ur arbetsförmedlingen?
Hon: Men du ska stämpla och du går ur när du blir heltidsanställd.
Sen börja hon snacka om att man inte får ha något glapp i inkomsten och att jag måste tänka på det tills jag ska skaffa barn och bli mammaledig.
Då frågade jag om jag vill resa ett år då? Spara pengar och resa?
Nej, då måste man ta kontakt med försäkringskassan och så ska de godkänna fall man får göra det?
Vafan? Vad är det här? Är man så här jävla styrd av samhället när man blir vuxen!?
Jag vill inte ha ETT jobb där jag sitter i 20 år på samma ställe och mögglar, det finns väl vissa som tycker det är
trevligt och kul men då har man nog inte fått smak på vad livet har att erbjuda. jag fattar inte hur man bara kan vara nöjd med det när det finns så mycket mer.
Det finns så himla mycket jag vill göra, inte bara sitta framför en dator och glo.
Jag trodde tex. aldrig att jag skulle kunna tycka det var kul att jobba inom resturangbranschen men det gjorde jag, I love it!
Hade jag aldrig slutat på malmbergs hade jag aldrig provat detta, då hade jag suttit kvar och degat där.
TACK för att ni varsla, verkligen! Fick mig en spark i röven och insett att det är så himla mycket jag vill göra.
och som jag ska göra.
Men när man pratar med arbetsförmedligen så känns det som att man är så jävla låst.
Fuck them I want to live my own life as I want to.
Men nej, det går ju inte.
Jag hatar vuxenlivet mer än allt annat.
Jag vill vara 18 år och bo hemma och längta till studenten och aldrig bli vuxen.
Ringde idag till arbetsförmedligen och berätta att jag fått extra jobb.
Då svarar hon: ja, men då ska du fortfarande vara medlem här på ams och göra uppföljningar
och sedan stämpla på a-kassan.
Jag: Men om jag inte vill stämpla då och spara de dagarna? och när går man ur arbetsförmedlingen?
Hon: Men du ska stämpla och du går ur när du blir heltidsanställd.
Sen börja hon snacka om att man inte får ha något glapp i inkomsten och att jag måste tänka på det tills jag ska skaffa barn och bli mammaledig.
Då frågade jag om jag vill resa ett år då? Spara pengar och resa?
Nej, då måste man ta kontakt med försäkringskassan och så ska de godkänna fall man får göra det?
Vafan? Vad är det här? Är man så här jävla styrd av samhället när man blir vuxen!?
Jag vill inte ha ETT jobb där jag sitter i 20 år på samma ställe och mögglar, det finns väl vissa som tycker det är
trevligt och kul men då har man nog inte fått smak på vad livet har att erbjuda. jag fattar inte hur man bara kan vara nöjd med det när det finns så mycket mer.
Det finns så himla mycket jag vill göra, inte bara sitta framför en dator och glo.
Jag trodde tex. aldrig att jag skulle kunna tycka det var kul att jobba inom resturangbranschen men det gjorde jag, I love it!
Hade jag aldrig slutat på malmbergs hade jag aldrig provat detta, då hade jag suttit kvar och degat där.
TACK för att ni varsla, verkligen! Fick mig en spark i röven och insett att det är så himla mycket jag vill göra.
och som jag ska göra.
Men när man pratar med arbetsförmedligen så känns det som att man är så jävla låst.
Fuck them I want to live my own life as I want to.
Men nej, det går ju inte.
Jag hatar vuxenlivet mer än allt annat.
Jag vill vara 18 år och bo hemma och längta till studenten och aldrig bli vuxen.
Kommentarer
Trackback
