När räcker det?
Ett långt förhållande som tagit slut är det slut då på riktigt?
När räcker det, when is enough enough?
När man gång på gång försöker & det aldrig leder till något bra, man vill så gärna
att det ska bli bra men det blir aldrig det.
Hur ska man göra för att det ska fungera? vem ska ändra på sig & hur ska man ändra förhållandet?
Ska man behöva ändra på allt för att ett förhållande med en annan ska fungera?
Man måste lära sig att tycka om sina olikheter & lära sig dem också, går inte det så funkar inte förhållandet
även om man ändrar på sig.
Det är alltid svårt att inse att man måste släppa taget, men någon gång är det alltid dags, & det är alltid
bra & ta smällen på en gång än att skjuta upp allt.
Men när räcker det då? När har man försökt tillräckligt, när man blivit tillsammans igen 6 gånger på ett år utan att det funkar,
eller när man försökt i ett år men bara bråkat?
Vad krävs för att vi homosapiens ska inse att det är över & att man måste gå vidare.
är det tryggheten som gör att man vill stanna, det är svårt & jobbigt & läskigt att leva ensam, eller att man är
rädd för att man aldrig ska träffa någon annan eller är det för man tror att man inte är värd något bättre?
Det är alltid svårt när man älskar någon djupt, men om man älskar någon så mycket & den älskar en lika mycket
varför får man det inte & gå ihop då?
The question is when is enough enough?
Kärlek är svårt, min kärlek är inte svår just nu, den ligger på topp!
& det är jag jätteglad över!
Förövrigt så är det visning på söndag på en lägenhet som är aktuell!
ser framemot det!
Jobb idag, gick bra! En timmes jobb imorgon & sedan helg!
Då bär det av till Norrköping, jag & tjejerna ska göra stan osäker!
När räcker det, when is enough enough?
När man gång på gång försöker & det aldrig leder till något bra, man vill så gärna
att det ska bli bra men det blir aldrig det.
Hur ska man göra för att det ska fungera? vem ska ändra på sig & hur ska man ändra förhållandet?
Ska man behöva ändra på allt för att ett förhållande med en annan ska fungera?
Man måste lära sig att tycka om sina olikheter & lära sig dem också, går inte det så funkar inte förhållandet
även om man ändrar på sig.
Det är alltid svårt att inse att man måste släppa taget, men någon gång är det alltid dags, & det är alltid
bra & ta smällen på en gång än att skjuta upp allt.
Men när räcker det då? När har man försökt tillräckligt, när man blivit tillsammans igen 6 gånger på ett år utan att det funkar,
eller när man försökt i ett år men bara bråkat?
Vad krävs för att vi homosapiens ska inse att det är över & att man måste gå vidare.
är det tryggheten som gör att man vill stanna, det är svårt & jobbigt & läskigt att leva ensam, eller att man är
rädd för att man aldrig ska träffa någon annan eller är det för man tror att man inte är värd något bättre?
Det är alltid svårt när man älskar någon djupt, men om man älskar någon så mycket & den älskar en lika mycket
varför får man det inte & gå ihop då?
The question is when is enough enough?
Kärlek är svårt, min kärlek är inte svår just nu, den ligger på topp!
& det är jag jätteglad över!
Förövrigt så är det visning på söndag på en lägenhet som är aktuell!
ser framemot det!
Jobb idag, gick bra! En timmes jobb imorgon & sedan helg!
Då bär det av till Norrköping, jag & tjejerna ska göra stan osäker!
Dagens inlägg avslutas med ett citat av Luigi Pulci:
"Den som söker han finner, den som sover han drömmer."glömsk.
Eftersom mitt minne inte fungerar riktigt som det ska ibland så har jag glömt lösenordet till min gamla blogg.
Så fick ta & skapa en ny (eftersom minnet är urfunktion så kommer jag inte ihåg mitt lösenord till min gamla email där lösenordet till min gamla blogg skulle skickats).
Har börjat ett nytt jobb som innebär att jag ska åka till olika skolor & ha utprovning på studentmössor.
Väldigt nytt & spännande!
Idag har jag varit i Mjölby som var världens minsta stad, (inte riktigt men jättelitet).
Jag ställde in GPS:n till adressen & åkte till dackeskolan, när man kommer från Motala in till Mjölby
kommer man först till en rondell, då sa GPS:n att jag skulle ta höger i rondellen & helt plötsligt var jag framme vid skolan.
Hade mitt möte & sedan åkte jag till Motala igen för att fördriva tiden tills jag skulle till andra skolan. När det väl är
dags att åka till andra skolan så kommer jag till rondellen som jag var i första gången & där säger GPS:n till mig att ta vänster & där låg andra skolan.
Det var så litet så skolorna låg på varsin sida av en rondell. låt mig skratta, haha!
Men verkade som mysiga skolor & trevliga elever! Bra det!
På vägen hem så stannade jag till i Askersund för min mor & mormor var där & knallade runt på marken,
så då tog jag tillfället i akt att träffa dem & även inhandla lite billiga strumpor eftersom min torktumlare tycks äta upp
en av varje strumpa när jag tvättar.
När jag går på marken med min halvblinda mormor & min virriga mamma & skällande hund så ser jag massa småbarn som springer runt med massa smink & handlar en massa & går i gäng & härjar & då tänker jag tillbaka på de gånger
det var marken i min hemstad Kumla & jag var 12-13 år & hade sminkat upp mig för att springa runt med Jozzan på marken, vad man uppskattade det & tyckte det var världens grej, man gick 8 varv runt torget & köpte upp 100 lappen man fått av mamma, & då köpte man godis & karusell & en t-shirt med tryck. Sen om man träffade Andreas & Robin & c/o så blev man ännu nöjdare för då var det bus & retning med dem & en eller två karuseller.
Idag när jag går på marken hittar jag ingetting & jag orkar knappt gå ett halvt varv runt torget & förstår inte hur de tjänar pengar på marken, kanske strumpståndena dock.
Men min mor & mormor de kan gå i flera timmar & peta på alla saker & kolla på allt precis allt & i alla stånd.
Så är det alltså såhär, rätta mig om jag har fel, när man är liten så älskar man marken för att det är då man får springa runt på stan & härja & när man blir äldre innan 45+ så ogillar man marken & sedan när man blir 45+ så är man där igen,
älskar marken & kolla på allt?
Tänkte avsluta dagens inlägg med ett citat jag hörde på radion idag, kommer inte ihåg exakt men det löd ungefär såhär:
För att ett äktenskap ska fungera mellan två personer
så ska man bli förälskad flera gånger, i samma person.
Så fick ta & skapa en ny (eftersom minnet är urfunktion så kommer jag inte ihåg mitt lösenord till min gamla email där lösenordet till min gamla blogg skulle skickats).
Har börjat ett nytt jobb som innebär att jag ska åka till olika skolor & ha utprovning på studentmössor.
Väldigt nytt & spännande!
Idag har jag varit i Mjölby som var världens minsta stad, (inte riktigt men jättelitet).
Jag ställde in GPS:n till adressen & åkte till dackeskolan, när man kommer från Motala in till Mjölby
kommer man först till en rondell, då sa GPS:n att jag skulle ta höger i rondellen & helt plötsligt var jag framme vid skolan.
Hade mitt möte & sedan åkte jag till Motala igen för att fördriva tiden tills jag skulle till andra skolan. När det väl är
dags att åka till andra skolan så kommer jag till rondellen som jag var i första gången & där säger GPS:n till mig att ta vänster & där låg andra skolan.
Det var så litet så skolorna låg på varsin sida av en rondell. låt mig skratta, haha!
Men verkade som mysiga skolor & trevliga elever! Bra det!
På vägen hem så stannade jag till i Askersund för min mor & mormor var där & knallade runt på marken,
så då tog jag tillfället i akt att träffa dem & även inhandla lite billiga strumpor eftersom min torktumlare tycks äta upp
en av varje strumpa när jag tvättar.
När jag går på marken med min halvblinda mormor & min virriga mamma & skällande hund så ser jag massa småbarn som springer runt med massa smink & handlar en massa & går i gäng & härjar & då tänker jag tillbaka på de gånger
det var marken i min hemstad Kumla & jag var 12-13 år & hade sminkat upp mig för att springa runt med Jozzan på marken, vad man uppskattade det & tyckte det var världens grej, man gick 8 varv runt torget & köpte upp 100 lappen man fått av mamma, & då köpte man godis & karusell & en t-shirt med tryck. Sen om man träffade Andreas & Robin & c/o så blev man ännu nöjdare för då var det bus & retning med dem & en eller två karuseller.
Idag när jag går på marken hittar jag ingetting & jag orkar knappt gå ett halvt varv runt torget & förstår inte hur de tjänar pengar på marken, kanske strumpståndena dock.
Men min mor & mormor de kan gå i flera timmar & peta på alla saker & kolla på allt precis allt & i alla stånd.
Så är det alltså såhär, rätta mig om jag har fel, när man är liten så älskar man marken för att det är då man får springa runt på stan & härja & när man blir äldre innan 45+ så ogillar man marken & sedan när man blir 45+ så är man där igen,
älskar marken & kolla på allt?
Tänkte avsluta dagens inlägg med ett citat jag hörde på radion idag, kommer inte ihåg exakt men det löd ungefär såhär:
För att ett äktenskap ska fungera mellan två personer
så ska man bli förälskad flera gånger, i samma person.
/esca
