solen

Ja, solen ger mig ångest just nu.
Kom precis hem från jobbet och är astrött och varm och skulle kunna tänka mig sova hela kvällen.
Men solen ger mig ångest, jag måste ut ur detta hus.

grow without you.




Världens bästa låt har uppenbarat sig.

Över förväntningarna.

För cirka en vecka sen när jag satt och sökte jobb så hittade jag en annons på lokus som det stod:
"extrajobbare/sommarjobbare sökes till Deiles i Örebro, vi ser att du är 20 år eller över.
Kontakta oss på 019-12 34 56 på måndag mellan kl 9-12."
Klockan var 11:34 och jag berätta för Anders om annonsen och skämta och sa: "Ska jag ringa? haha"
Anders: "Varför inte, det skadar ju inte".
Så ringde jag och fick prata med en trevlig tjej Sara.
Sen ringde det nästa dag (fast det sagt att de skulle ringa på onsdagen och de ringde på tisdagen) och frågade om jag kunde komma på intervju samma vecka på fredagen.
Jaha? Jag av alla? tänkte jag och svarade ja.
Sen gick jag på intervjuen och den kändes inte bra, det jag täntke var "detta kommer jag aldrig få". Fast det gör mig nog inte så mycket om jag inte får det för det verkar ändå inte som min grej.

Sen ringde de mig i måndags denna vecka och berätta att de klurat på vilka som ska få jobbet och fråga om jag kunde komma in nästa dag på möte.
Ja visst sa jag fast jag egentligen skulle tvätta.

Och så när jag kommer dit, jaha? Då har jag tydligen tackat ja till jobbet och så ska vi gå igenom alla grejer och så!
Men det var över mina förväntingar.
Världens trevligaste tjejer/kvinnor som jobbar där, en oerhört rolig och generös chef.

Och så började jag jobba på en gång, varför vänta när jag ändå kan börja? :-)
och det var verkligen över mina förväntningar, jag lärde mig snabbt och det var högt tempo hela tiden.
Det var lite nervöst men ändå väldigt roligt att lära sig saker. Även om man gjorde lite fel ibland, haha!

Sen sa han chefen till mig: "Sarah, kan jag tala med dig innan jag åker"
gaaah. jag trodde att jag klantat mig totalt men då berömde han mig och sa att han tänkt att jag ska få jobbet enda sen
han hade mig på intervju och att jag skött mig bra osv.

Var verkligen jätte kul och få lite beröm.
Nu är det bara hålla tummarna för att många ska ha semester i sommar ;-)

Nu ska jag ner och hämta tvätten och sen cykla i stormen till mitt nya jobb!

"Vad tänker du på nu DÅ?"

RAKA DIG!!


extreme home makeover

När jag åt min lunch idag i sällskap med tvn som alltid, så kollade jag på extreme home makeover.
Det är samma visa varje gång, först hittar de en familj som de gråter för att de har det så hemskt och sedan hjälper de dem och bygger ett nytt hus och Ty springer runt och skriker om att de har lite tid kvar som i varje program och Ty har ett projektrum som han gör, oftast ett sovrum till föräldrarna som ska vara avslappnade. Sen får de antingen bilar eller college till barnen betalda etc.
Alltid alltid samma sak varje program.
Men ändå tittar jag och gråter lika mycket varje gång de ropar "MOVE THAT BUS" och familjen börjar gråta.

ojoj, vad blödig jag är fastän jag inte tycker om programmet.
Det är ju lite för överdrivet och som jag sa, alltid samma sak varje program.
Men det går inte att låta bli och titta och fälla några tårar!

1:a gången.

Snart ska jag ringa ett samtal till en arbetsgivare.
Men vad nervös jag blir!
Jag måste ringa eftersom jag måste lämna svar till ett annat jobb men jag vill ju hellre ha jobbet på
detta ställe så jag måste ringa och kolla med dem.
Men man vill ju inte vara för "på".

Och vad fan ska man säga?
Det är bara för svårt!

Igår hade min syster ett inredningsparty med mig och hennes vänner.
Det var jätte kul och det blev massor sålt!
Så nu är det bara fortsätta köra.

Ska försöka fixa med mailen så man kan maila från outlock. men jag fattar ingenting!
haha!

Och jag trodde att jag var duktig på datorer. Tydligen inte denna gång!


Besviken

Lördag 23 Maj, jag & anders tog en promenad och sedan träffa jag lisa, sen åkte jag hem & satt i min ensamhet tills lisa erbjöd sig att bjuda på en öl på olearys, efter det blev det pitchers en stund en hem & lägga sig.

När jag gick i 7-8 i högstadiet var jag en jävel på att snacka skit, jag tyckte att det var det som drog andras uppmärksamhet åt mig och njöt av det.
Tills slut så insåg jag att det jag gjorde, gjorde att jag förlora mina vänner eller vänner men iallafall 2 av dem.

När jag förstod vad jag gjorde för fel så har jag skitit i att snacka om andra utan går direkt till personen och säger hur det är.
Jag tycker att det är onödigt och säga till andra vad jag tycker, jag tycker det är bättre att jag säger det direkt till personen.
Några av mina vänner har inte förstått det och lämnat mig för min ärlighet och några har stannat kvar och tyckt det var bra.

jag har en vän som heter Lisa som är helt sjukt underbar, hon har varit i samma situation som mig, arbetslös med hyra och mat att betala och inte fått allt serverat för sig. Hon ställer upp och ger av sig själv.
Som ikväll tex. våran konversation:
L - "Kom till Olearys hjärtat"
S - " Njae, jag har inte så stor lust, är hemma & ska kolla på tv. har inte råd med olearys"
L - "Om du kommer hit så bjuder jag dig på en öl, kom igen vill träffa dig"
S - " okejdå :-) "

Hon ger så himla mycket av sig själv .

tillbaka där jag var, jag tycker saker om folk och så, men oftast så säger jag det, eller håller det för mig själv.
Jag är inte den personen som fryser ut någon annan.
Jag är den personen som bjuder på mat/cigg/alkohol/benisin etc.. om någon annan inte har råd för jag vet med mig att jag bjuds tillbaka.

Men ibland har man jävligt fel. Jag trodde så himla mycket på oss, men jag behandlas precis som "hon" gjorde.
Om jag inte kan ha bil och ta mig någonstans och väljer att gå ut och träffa andra istället för att sitta hemma själv så är man dum.

Djupt besviken...



" Sarah har inte råd med buss till Kumla men hon har råd att gå till Olearys haha kvällens!! ha så kul ikväll gumman och dansa lite åt mig ;-) nu ska jag lägga mig i fosterställning och sova. älskar dig"




I skydd av mörkret

Har fastnat här vid datorn igen och kommer inte på något vettigt att säga eller skriva.
Det är varmt ute nu, igår regna det och åska. Det är konstigt att det ska regna när man inte är själv och har lust att göra massa saker. Nu när jag sitter här själv ska det vara jätte fint väder.
Jag lider inte av ensamheten just nu utan tycker det är skönt.
Det är jag och musiken och solen i fönstret som står öppet.

Jag har kommit till insikt med att jag tänker för mycket bakåt än framåt, det är mycket lättare att tänka tillbaka än och tänka framåt. Bakåt är en trygghet och minnen framåt är en tom väg med massor av olika vägar och man är verkligen tvungen att välja någon av vägarna.

Man skiljs från mycket under livets gång, det har jag gjort. några gånger och då är jag fortfarande bara 20 år. Det är konstigt. Jag har skiljts från vänner som jag trodde att jag skulle vara vän med för alltid, de som jag gjorde allt med och växte upp med, som hade små gnabb men som alltid var vänner. Som syskon. Sen har jag skiljts ifrån kärlek några gånger. Det har varit bra och dåligt men det kommer ju nytt och fint som tur är. Sen har jag skiljts från vänner som jag inte alls ville skiljas ifrån. De finns i tankarna hela tiden, Tomas, Jonas och Mattias.
Det gör så ont i mig när jag tänker på er. Att döden var mer lockande en ett liv här med oss.
Man skiljs från saker/personer man vill skiljas ifrån sen skiljs man från saker/personer som man inte vill skiljas från med som det blir så ändå. Och då är jag som jag sa, ändå ung. Vad näst?
Det är därför det är mycket lättare att tänka tillbaka på minnen och det som är bakåt i livet, alla glada leenden och även tårar. När man tänker framåt finns det för mycket som väntar som man inte är beredd på. Jag trivs att vara trygg och säker men vill ändå ha äventyr.

Det är svårt och det som jag tycker är ännu svårare är att inse att man måste ta sig i kragen och att livet inte serveras på ett silverfat.

Regn slår emot fönstret, jag är i skydd av mörkret.

lunchtajm

ska snart dra upp på stan för att möta S Karlsson för en lunch på stan, fick nämligen det i födelsedagspresent så det ska bli mys. Thank you honey!

Igår kollade jag på tv4 + och såg ett veterinärprogram, och jag blev fast!
Jag har ju viljat bli ambulansförare och sjuksköterska men har förstått att det kanske
inte går. (fast alla säger att det går) men det är ju ett yrke som folk inte vill sluta på = det finns ingen plats för mig.
Men så tänkte jag, jag älskar djur och vill hjälpa sjuka = veterinär.
Men suck och pust, man ska typ ha läst massa naturgrejer och ha toppbetyg.

Det är så tråkigt att man inte visste vad man ville bli när man valde linje, dock vet jag ju knappt vad jag vill
bli i dagens läge heller.
Men om man hade någon ledtråd så kanske man hade valt någon annan linje.
Fast jag ångrar absolut inte att jag gick media, för jag skulle vilja fortsätta plugga inom det området också och bli art director eller grafisk illustrations designer.
Men sen är det så himla mycket annat som lockar också, kanske socionom, psykolog, sjuksköterska, barnmorska, osv osv.

Det är svårt när man har så mycket i tankarna, och väljer man ett så är man ju fast där i minst 4 år och sen är man klar, inte direkt lust och komma på då att : "nej detta var inte rätt, nu pluggar jag något annat i 4 år till"

Det är verkligen hårt och svårt beslut, men det är ju därför jag har bestämt mig att inte börja plugga än.
Eller har ju dock sökt en juridikkurs i höst som jag håller tummarna för att jag kommer in på (glömde ju kolla upp hur man skickar betygen så kan tänka mig att det inte blir något)
Men det är ju en översiktskurs som är bra att ha i både privatliv och yrke och är bara 1 termin.
Ska bli roligt och få lära sig något nytt iallafall.

Igår blev jag väldigt förvånad också, det kommer jag berätta mer om på fredag.

Köpstopp

Var inne på Nerikes Allehanda förut och läste lite och ser en kvinna som har en blogg som heter Anna Levin (gå in på NA och läs om ni är nyfikna sen) som ska under 1 år ha köpstopp.
Köpstopp = inga kläder, ingen resturang mat, inga drinkar, ingenting!
Det hon får handla är mat till familjen och kläder till barnen.

Alltså vilken utmaning, där har vi utmaning på HÖG nivå.
Jag skulle aldrig i hela min värld klara det.
Jag kan knappt klara det nu när jag sakta men säkert inser att mitt konto snart är nere på 0.

Visst jag skulle kunna skippa resturangmat och luncher även om de nu är himla mysigt att gå ut och äta en kväll,
men det är lika mysigt att grilla på balkongen eller träffa några vänner och laga mat ihop. Men kläder, no way att jag skulle klara, jag får panik varje helg och hittar ingenting i min garderob. Fast visst, har man vänliga kompisar/syskon så kan man ju låna av dem. Inga drinkar på krogen, ja, det borde ju funka för jag dricker ändå inte mycket ute på krogen. Men då gäller det att man har blivit bjuden innan man går ut.
Det skulle vara väldigt väldigt svårt vilket som.

Det ska bli intressant och följa hennes blogg och se hur det går för henne.
Förstå vad mycket pengar man måste spara..

sen kväll , tidig uppstigning

igår så blev det middag och bio, vi såg "änglar & demoner".
Anders har läst boken och tyckte den var helt okej men att boken är mycket bättre (brukar ju oftast vara så)
själv så kan jag rekommendera den filmen, den var 2 timmar men kändes som att den var 1 timme.
Det hände saker hela tiden och blev aldrig långtråkigt. Var lite " Seven" stuk över det hela, men det var väldigt spännande och bra slut!

Imose så steg vi upp tidigt och begav oss med familjen Bergström och min familj Andersson till Örebro Flygplats
och så skulle Anders få hoppa ett hopp.
Jag var nog mer pirrig, nervös och uppspelt än vad Anders var. haha.
Men han har bestämt sig att ta ett certifikat nu iallafall fast det har han varit på väg att gjort flera gånger men nu fick han ju smakprov och vill verkligen börja hoppa.
Och jag blev riktigt sugen på att hoppa också, var ju tänkt från början att jag skulle göra det med honom men ja, lågkonjuturen gjorde att det inte blev så.

Ikväll är det födelsedags fest på gång, ska bli riktigt trevligt.
Och om ni undrar varför jag inte hört av mig och bjudit er/dig på festen så är det faktiskt såhär att det är
Anders som fyller år och han som har festen och det är nästan bara vänner till honom som kommer.
Men verkar ju som att folk har slutat bjuda mig på fest so whatta fuck, då skiter jag i det med :)

Det jobbigaste med när man ska på fest är kläder, alltså jag HATAR kläder.
Varför kan jag inte ha en miljon eller iallafall en egen skräddare som kan sy mina kläder så som jag vill ha det.
Jag tycker om nya modet men en del saker, fan det är ju sjukt fult.

Nu ska jag iallafall bege mig till badrummet och fräscha upp mig lite.

I wonder how, I wonder why.

Hur gör man när man inte kan beskriva sina känslor?
Hur gör man när man vet att personen man pratar med inte förstår?

Idag fick det bli en underbar dag men min kära syster & raringen Tor.
Dagen startades med ett underbart samtal från min kära Sofia som är i Seattle.
Många planer smides.
& nu vill jag att alla håller tummarna för att få lite jobb efter augusti också för isånafall
bär det av till Seattle i augusti och sedan D.C. Det kan liksom inte bli bättre?
Spendera nästan 2 veckor i Usa med my beloved.

Idag rusar blodet i min kropp och knopp.
Känslor bubblar både fina och arga.
Det är mycket tankar.
Stundvis vill jag försvinna stundvis vill jag rycka upp mig.


Matthew Williamson

älskar låten & älskar kläderna!


njuta av tanken

eftersom jag inte kan handla får jag njuta av tanken när jag kollar på mina VILL ha bilder!
Men idag blir det ett par jeans iallafall!! Tror ingen förstår hur glad jag är över det!


Leggings, bältet & topparna är från mitt älskade gina
Skor från Dinsko
och Armbanden från h&m.

Har glömt bort att titta in Matthew Williamsons kollektion, den skulle väl komma
ut idag på H&M har jag för mig.

Det blir att spanas in kan jag lova!

Go alla vårrusare ikväll :) själv är jag för lat!

Seattle

Nedrans!
Jag har ju sett på reklamen 100 gånger att man kan gå in på pepsi.se och tävla om en resa till Seattle
för att träffa Fredrik Ljungberg och gå på fotboll. Min första tanke var: Vinna resan, träffa Ljungberg en snabbis se fall han är lika snygg i verkligheten som på bild och sen skita i fotboll och alla middagar och sånt crap de fixat ordning
och hälsa på min kusin istället.

Så gick jag in på pepsi.se och tänka vafan man kan ju göra ett försök!
MEN .... då ska man lägga upp en video där man visar sina bästa fotbolls skills..
eh... jag kan inte en skjuta en boll rakt. så det där var ju kört.
Men hade ju varit kul annars, men jag får helt enkelt börja spara så jag snart kan komma
till min kära själssyster och hälsa på!

Imorgon ska hon iallafall ringa 08:05 för att vara exakt :P
Då får man äääntliiiiiiiiiiigeeeen(!!!) höra av henne på "riktigt".
Internet känns inte lika riktigt.

JUST DET!!

Jag skulle ju berätta vad Anders fick!
Först fick han en videokamera så han kan filma, skit fin Canon HD.

Och jag hade ju kommit på en liten idé och tjatat med hans föräldrar och bror på det och det är
att på lördag 16 maj ska Anders hoppa FALLSKÄRM :) weeeeiii!
Ni skulle sett hans min igår när han öppna paketet: "Oh shit, oh shiiit.. NU PÅ LÖRDAG????"
Så blev han lite vit i ansiktet. Han har alltid viljat gjort detta & nu får han äntlingen göra det!

idag ska jag få ett par jeans, tack A <3 :)
och sedan funderar jag på mitt hår, bleka lite slinger kanske?
hm..


smörgåstårta

igår efter många pust och stön så besluta vi oss för att ta tag i vårat bombnedslag även kallat vårat hem.
det går ju fort och städa när man är två och det  blir bra och skönt efter, men det är bara saken att börja att sätta fart och komma igång. När man väl kommer igång är det ju lätt som en plätt och nästan kul och göra rent.
Men innan alltså, fan så jobbigt.

efter städningen så tog vi tag i kylen, rensa ur den på gammalt skit och begav oss till ica maxi för att handla nytt.
när vi anlände till våran skinande rena lägenhet så började jag med smörgås tårtan, oh yeah.
Anders fyller år idag och ska ha kalas ikväll så då tänkte jag vara snäll och göra en smörgåstårta.
Det gick jätte bra och den blev lyckad. men hur den smakar, det återstår att se.
Vi gjorde en sådan i sommras och den blev iallafall väldigt lyckad.


Gjorde dock inte exakt samma garnering igår, utan satt och skar små körsbärs tomater till små kronor.
Kan säga att det var verkligen ett terapijobb!

Jag tror att jag längtar mer efter att ge Anders sina presenter än vad han längtar att få dem.

Än så länge har han fått en t-shirt han tittade på i lördags, det gick till ungefär såhär:
A: Var inte den där t-shirten snygg med döskallen på?
S: njaae, vet inte... neej...
A: nehe... 
Sen drog jag till M.berg och köpte den!
Sen ska han även få en middag på fredag följt av Änglar & demoner i de såkallade "mys-sofforna".

Men det är inte allt, det kommer mera! :P
Men säger ingenting ännu. Ikväll/imorgon får ni veta. håll ut!




yoghurt

Jag har alltid varit en yoghurt älskare och tycker det är gott.
Men på morgonen när man ska äta yoghurt är det för äckligt.
Det är beskt och svider i den lilla munnen som bara känt sitt egna saliv hela natten.
Det blir typ en sur smak av mjölk efter första skeden.
Och nej, jag äter inte smaksatt sockeryoghurt utan vanlig naturell med bär i.
Hade jag ätit smaksatt hade det nog inte varit några problem, men i naturell är det 0 sockerbitar i
i smaksatt är det 13 sockerbitar i!
Det ni, det fick jag lära mig på Skebäck.
Och i ett oboy paket är det 136 Sockerbitar!!!

Men om man äter yoghurt på kvällen/dagen så är det inte alls lika beskt och surt.
Men just på morgonen, det nästan svider i munnen och man ryser till i hela kroppen.

Jag funderar på att ändra mina frukost vanor, men ett yoghurt paket är rätt billigt
för mig, för det räcker så länge om man äter en skål om dagen på morgonen.


Jag lämnade tillbaka mina skor häromdagen och köpte en present till Anders igår istället för skor!
Han fyller ju imorgon, blir en stor man!
Ska bli så himla kul och ge han hans presenter för jag vet att han kommer bli så himla glad!
Kan skriva imorgon kväll vad han fått!



Var & hälsade på min syster igår, det är så mysigt och hälsa på henne, kanske kan flytta in i deras källare ;) haha!
Tog ett kort på min och Tors hand, min hand är väldigt stor mot lilla Tor <3




med anledning.

ville bara meddela er att nu har jag två anledningar om ni läst mitt föregående inlägg.

utan anledning.

2 jobb sökta idag - check.
Fattar inte hur jag inte kan få jobb lät egositskt men jag söker ju iallafall 1 - 5 jobb per dag och har gjort det
i snart 1 ½ månad.

Nu till rubriken, utan anledning.
Just det precis det.
Jag HATAR när man har den här konsitga dåliga magkänslan, när man känner att tårarna
skulle kunna spruta när som helst, när man bara vill lägga sig i sängen med mp3n och dö.
När man bara vill vara själv (fast jag är det varje dag).
Jag hatar när man har den känslan utan att ha en anledning.
Det är en annan sak om det hänt något.
Men det har ju inte hänt något, förutom att jag fortfarande är arbetslös vilket är jobbigt.
Men det kommer ju dyka upp ett jobb snart, hoppet är inte borta.

Jag tror alla känner igen sig i den känslan, att vara "ledsen" men inte ha någon anledning.
Och det tycker jag är sjukt jobbigt.

Jag skulle behöva ett litet torp på landet som jag kunde rymma till och låsa in mig när jag känner mig såhär.
Känns som att man har jätte stor press på sig, men jag har ju inte det?

Sen såg jag en sak idag, som jag inte ville se.
Men det är heller ingen big deal inget som man behöver hänga upp sig på.
Förstår inte riktigt vad som händer med mig?

Var är tjejen som skratta åt allt och som ville vara bland människor hela tiden, som var på gång
och träna och tyckte livet var roligt vägen?
Vart är hon, vill finna henne igen..

dagens vill ha



Jeans och randigt till vardagen och sedan den snygga leopard klänningen med leggings och snygga smycken
till kvällen.

Ska till Marieberg sen, kommer bli svårt att hålla pengarna i styr. ge mig ett jobb!

fredag´

idag är det fredag & jag är faktiskt på bra humör.
jag ska åka till Kumla & träffa mamma & gå ett
varv på marken. Några strumpor kan behövas.
igår var min A snäll & ville shoppa åt mig.
Blev linne & trosor, thanks babe. <3
Nu ska jag ringa lilla Lisa & kolla vad hon har för
planer för kvällen. Bra tjej Lisa!

Onödigt inlägg, hope you liked it!

Kisses <3

2005 - 2008

Virginska skolan, MPB5 år 2005 ta mig tillbaka.
Jag skulle göra vad som helst för att få gå om tillsammans med min klass.
Allt var så enkelt, gå till en skola, träffa vänner, vara på lektion och få lära sig (och ibland inte lära sig ett skit
som på arbetsmiljö & säkerhets lektionerna) massa nytt och sedan njuta av rasten.

Det finns så mycket roliga (och tråkiga) minnen därifrån.
Alla roliga människor som man fick lära känna, en del har man ingen kontakt med och en del träffar man ibland
och en del har man mycket kontakt med.
Och alla sköna lärare, Jim, Peter, Tomas, Barbro och så finns det ju fler men alltså jag dör när jag tänker på dem.
Jim - Rökaren som alltid är på språng och uppe i taket hela tiden och så otroligt snäll.
Peter - Alltså Peter Medin, han går inte och beskriva han måste upplevas (alltså inte sexuellt haha..) han hade så sköna kommentarer och så virrig.
Tomas - våran Svenska lärare med sveriges torraste humor. hahaha... Tex. han ska ta sig in i ett klassrum och bär på några pallar och då säger han till oss när han försöker att pilla upp dörren "tror ni jag pallar". Alltså det är bara ETT torrt skämt, vi hade kanske åtminstonde 5 sådana på lektionerna.
Barbro - lilla försiktiga omtänksamma Barbro som alltid tänker på andra och tassar bakom Susanne, så himla söt och snäll.

Sen har jag ju MASSVIS med minnen med mina underbara vänner.
Speciellt när man satt framför den där webbcameran! haha.
Men måste berätta om ett minne på en naturkunskaps lektion med Peter Medin:

Vi skulle exprimentera och prova massa olika saker med sand, stenar, eld, vatten, luft etc.
När jag och Ronja kommer till en station som innehåller en hårfön så står det på pappret.
"Slå på hårfönen och håll den 1 meter framför din klasskamrat och se vad som händer"
Ronja läser upp det och jag följer instruktionerna nogrannt och håller upp den framför Ronja
och börjar slå på den (alltså med handen).

Ronja "vad fan ska hända då?"
Jag "Peter, vafan detta funkar inte!??!"
Peter "Jättekul Sarah, kul skämt"

Jag och Ronja dör av skratt alltså DÖR bokstavligen.
Slå på = SÄTT PÅ STRÖMMEN SÅ HÅRFÖNEN BLÅSER.
Och det roliga var ju Peter som tror att jag driver med honom också fast det var vi som var tröga!

Ja, herregud. Det var tider det.
Allt var så himla enkelt och pengarna rulla in i slutet av månaden vissligern inte mycket men man hade
ju föräldrar som gav en föda och mat fick man gratis i skolan.
Man träffade vänner som man spenderade hela dagarna med och skratta med på raster och lektioner.

Visst det är kul och tjäna egna pengar nu och det är kul och bo hemifrån och man får arbetskamrater.
Men min gymnasietid kommer jag alltid minnas med glädje och även sakna den något otroligt mycket.

Jag vill inte bli vuxen, inte än ...
Vill tillbaka och spendera mina dagar med Ronja, Lotta, Linn, Emma, Sofia, Lollo, Linda och alla ni andra underbara!

Tack alla ni klasskamrater för en helt otroligt rolig tid.

ljusstakedödare.

that's me.
Sen i fredags har jag haft sönder 3 stycken ljusstakar.
Jag fattar inte hur jag lyckas, eller iofs en gick sönder av vinden men iallafall.
Jag har alltid tjatat på stackars Anders när han grejar vid teven,
- akta ljusstakarna, de är dyra!!
Sen när jag själv är där framme och grejar, KRAAASCH!
jaha..

Iallafall idag läser jag i Dagens Nyheter detta:

Minst fyra kvinnor i Göteborg har anmält till polisen att de blivit ofrivilligt klippta.
De drabbade kvinnorna åkte alla buss när en man skar eller klippte av dem håret.

Länk om ni vill läsa mer -> http://www.dn.se/nyheter/sverige/flera-kvinnor-klippta-pa-bussen-1.857791

Okej, jag blir hellre avklippt håret än våldtagen, men alltså jag vet inte om man ska skratta eller gråta
när man läser detta.
Jag skrattar för att det är så fult, vem får idén liksom!?
Men jag gråter för jag undrar vart vi är på väg, varför det finns så många människor som har psykiska problem.
Jag menar, det är ju växande samhällskrav som får de flesta att må psykiskt dåligt (sen är det skillnad på må psykiskt dåligt och vara psykiskt sjuk) men om man mår psykiskt dåligt och får för sig denna idé, jag undrar vad det är
som går runt i huvudet då, det måste ju vara något väldigt tungt som driver en till att börja klippa av kvinnors hår?
Annars så är han psykisk sjuk och manisk och vill ha kvinnors hår eller fått för sig att kvinnor inte får ha långt hår!
ingen vet, för ingen vet vem han är och vad som snurrar i hans huvud.
Jag tycker synd om han samtidigt som jag blir upprörd.

Men våldtäkt då, då har man ju en psykisk sjukdom om man tänder på att våldföra sig på en annan person.
Alltså, usch det är så sjukt.

Jag önskar att Sverige kunde bättra sig på att ge hårdare straff, för vi har så många svenska medborgare och icke medborgare som inte följer sveriges lagar, de gör sveriges lagar till ett skämt.
Och det som är ännu värre är att när de inte följer lagarna och begår brott så ger vi dem ett ynka litet straff vilket gör
att Sverige skämmer ut oss.

Visste ni att Sverige ligger ETTA på listan när det gäller våldtäkter i Europa.
Det gjorde mig väldigt chockad, jag menar Sverige är inte så stort om man jämför med Frankrike tex.

Varav detta!? frågar jag mig.


Over and out.

RSS 2.0