bara lilla jag.

jag sitter i mitt gamla barndomsrum, i mitt gamla hem. tapeterna är mörkröda och sängen ganska hård.
jag funderar på hur jag kunde välja den här röda färgen när jag var liten, den är väldigt speciell röd.
sån där riktigt hård mörkröd som jag ville matcha tillsammans med en silvergrå färg, jag är tacksam att min smak har förändrats genom åren.
det hörs slammer från köket där mamma är och pappa stänger dörren och går ut med hunden.
och jag sitter här och känner mig oerhört lugn, trygg och säker.
jag känner mig inte stressad, pressad eller något, jag känner mig som mig själv bara.

ett hem och två personer plus några djur gör mig lugn, trygg och säker.
ett hem som jag känner utan och innan, två personer jag levt med hela mitt liv och djuren som vill mysa gör mig lugn.
jag älskar verkligen att komma hem till mamma och pappa, släppa allt annat och bara vara.
bara vara lilla jag, lilla jag som inte vet vad livet har att erbjuda.

Kommentarer
Postat av: Sofia kusin

Åh, fina du!! Blev varm i hjärtat av denna text.

2012-02-26 @ 20:01:22

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0