livet är fan inget genrep.
tänk om man hade en chans till att prata med någon som gått bort.
tänk om man hade en timmes chans att säga det sista, undra vad det sista skulle innehålla.
fall man skulle klara av att prata och släppa taget.
jag tror inte jag skulle klara det, jag kan inte säga hejdå.
jag vill inte säga hejdå, därför har jag inte släppt taget.
man är så jävla duktig på att ta folk för givet.
tro att alla alltid kommer finnas där precis som varje dag.
jag har defnitivt ändrat syn på det, jag tar varje stund med mina vänner, familj, kollegor och bekanta som att det vore sista gången jag träffade dem och uppskattar dem och stunden som är.
livet är inget genrep står det på min ring och det är så sant.
Seize the day, carpe diem och allt sånt där tjat är väldigt nött just nu och börjar bli töntigt.
Men det är ju livets ord, fånga dagen för det kanske inte kommer någon nästa dag!
Over and out!
