If you're going to dream, dream big!

Utmaningar i all ära.

Utmaningar stöter man på, ofta. Nästan dagligen.

 

Men vad är en utmaning?

Är det när du ska ge dig på 5km i spåret? Är det när du stöter på problem på arbetet? Är det när du ska hålla en presentation? Få bra betyg? Hitta något nytt klädesplagg?

 

Är utmaning något ont i benämningen eller gott?

 

För mig kan det vara både ont och gott. Oftast gott. Jag gillar utmaningar på alla olika sätt.

Mina vänner säger jämt att jag är tävlingsmänniskan deluxe, jag börjar tro dem.

För att underhålla mig själv så skapar jag olika utmaningar och de kan vara som ovan nämnda.

Intervall i femman i venaspåret, hitta lösningar på problem, hålla i olika presentationer, sträva efter ett MVG, hitta nya kunder eller hitta nya kläder till lördagen.

Dessa utmaningar ser jag med glädje att ta mig an.

 

Men sen finns det vissa delar som också kan kallas utmaning som är tuffa, som man egentligen inte har den där riktiga kämpar glöden till att försöka klara med huvudet ovanför vattenytan.

 

På något konstigt sätt så klarar vi alla utmaningar, både de enkla fysiska som femman i spåret eller de psykiska som att försöka komma över någon, försöka förstå eller vad det än kan gälla.

 

Klappar någon oss på axeln efter vi klarat utmaningen?

Oftast inte.

Men man ska fan klappa sig själv på axeln, kolla sig i spegeln och se att musklerna innanför biceps och triceps växt utav sjutton!
Man ska sträcka på sig och lyfta upp hakan mot skyn och vara lite stolt över sig själv. Inte stå som en ihopsäckad Jante och tycka synd om sig själv att man inte kanske klarade femman på rätt tid eller kom bara upp till VG.

Gör om gör rätt, nästa gång klarar du utmaningen!

 

En gammal lärare till mig sa en gång ”Sträck på dig & var stolt över dig själv, även om betyget bara blev VG så har du fortfarande civilkurage!”
Jag tror att denna lärare pratade om något mer än bara mitt betyg, det var något mer han ville i den meningen.

 

Och vi alla ska sträcka på oss och tänka tillbaka på alla saker, utmaningar vi klarat och klappa oss på axeln och nu kunna hantera dessa nya utmaningar med styrka och civilkurage!

 

 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0