asterisco

 

 

Detta är så jävla svenskt, "ensam är stark" man kan hantera allt själv.

Men faktum är att man inte kan det, inte i längden. 

 

Alltid ska man tänka "jag klarar detta, jag fixar det själv, det här kan jag hantera själv." 

Svälja vissa känslor eller inte visa dem för andra. 

 

Jag tror denna mentalitet inte fungerar, jag tror fan inte på Sveriges ruttna jante "bäste dräng reder sig själv!"

det är ju så mycket lättare när man har någon som finns vid ens sida. 

 

Det är endast i Sverige som detta ordspråk existerar, i andra kulturer finns inte ens det. I andra länder skulle de höja på ögonbrynen och fråga vad fan du menar. Inte är du starkare ensam, klart två, fem, tjugo personer är mer starkare ihop både fysiskt och psykiskt än en person. 

 

Man klarar inte allt själv, man klarar inte att hantera alla tankar, känslor, kriser och kaoser helt själv.

I viss mån - ja! Men inte allt och inte alltid.

Ibland måste man be om hjälp, ibland måste man vända sig till någon för och få hjälp att reda i kaoset. 

Kanske en vän som man kan ringa till, gråta tillsammans med, få råd och andra perspektiv.

En vän eller familjemedlem man kan få stöd av, veta att man inte är ensam för ensam betyder inte stark alla gånger. 

 

Det är så otroligt svenskt att inte våga be om hjälp. Det är så inpräntat att ensam är stark att man inte vill visa sig ledsen, rädd eller söka stöd från vän eller psykolog eller vad det kan vara. 

Jag tycker den svenska mentaliteten ska brytas. Vem säger att du inte kan vända dig till en person och prata med den? Senare kanske den vännen behöver din hjälp på något vis. 

Det blir så mycket lättare när man får öppna sina känslor än att stänga dem inne och tro att man är stark.

Snarare blir det mer känslor och kaos och man blir bara svagare och osäkrare.

 

Nej, dra åt skogen med ordspråken om att ensam är stark. Skapa en gemenskap istället, våga be om hjälp, våga sök stöd, våga vara ledsen, våga ringa en vän, våga visa dina känslor, våga vara MÄNSKLIG!